Dekraftmanipulator för fackverksstrukturär en innovativ materialhanteringsanordning som kombinerar fördelarna med linjär rörelse hos fackverket (portalen) med de manuella assistansegenskaperna hos en kraftmanipulator (eller balanskran). Den är utformad för att ge operatörer en storskalig, högprecisions-, enkel och arbetsbesparande lösning för hantering och positionering av tunga föremål, särskilt för industriella scenarier som kräver flexibel manuell drift och ett stort arbetsområde.
Kärnkomposition och arbetsprincip
Fackverkets huvudstruktur (portalstruktur):
Balkar och pelare: bildar en stabil "dörr"-formad ram som sträcker sig över hela arbetsområdet.
Precisionsstyrskenor och drivsystem: Linjära styrskenor med hög precision läggs på balkarna, vanligtvis styrda av kuggstänger, synkronremmar eller kulskruvar som drivs av servomotorer, så att vagnen (eller löpmekanismen) som bär kraftmanipulatorn kan röra sig exakt, smidigt och över ett stort område längs X-axeln (horisontell riktning). Vissa system kan också ha möjlighet att röra sig längs Y-axeln för att täcka ett större planområde.
Kraftmanipulator/ Balansarm: Detta är systemets centrala manöverenhet, installerad under den mobila vagnen på fackverket. Den använder pneumatisk balans, elektrisk balans eller mekanisk balansprincip för att kompensera eller balansera det mesta av vikten på det gripna arbetsstycket, så att operatören enkelt kan flytta tunga föremål med endast en liten tryck- och dragkraft. Själva kraftmanipulatorn har förmågan att lyfta och sänka i Z-axeln (vertikal riktning), samt ett visst rotationsområde och lutningsfrihet. Ändeffektor / Gripare: Installerad i änden av kraftmanipulatorn är det den del som har direkt kontakt med arbetsstycket. Den anpassas efter den transporterade produktens egenskaper (form, storlek, vikt, material, ytkänslighet etc.). Vanliga är: pneumatiska gripare, vakuumsugkoppar, elektromagnetiska sugkoppar, klämmor, krokar etc. Operatören styr öppningen och stängningen av griparen via manöverhandtaget eller knappen på kraftmanipulatorn. Styrsystem: Jämfört med helautomatiska robotar är dess styrsystem relativt enkelt. Huvudsakligen ansvarigt för:
X/Y-axelpositionering och förflyttning av vagnen (kan vara elektriskt assisterad eller helt manuell push-pull).
Justering av balanskraften på kraftmanipulatorn.
Öppnings- och stängningskontroll av klämman.
Säkerhetsskyddsfunktion.
Fördelar
Ultimat arbetsbesparande upplevelse: Kombinerat med kraftmanipulatorns "nollgravitationseffekt" kan operatörer enkelt bära hundratals kilogram eller till och med ton tunga föremål.
Brett arbetsområde: Fackverksstrukturen ger ett större horisontellt arbetsområde än en oberoende konsolkran eller en enda kraftmanipulator, som kan täcka hela arbetsstationen eller spänna över flera enheter.
Högprecisionspositionering och manuell flexibilitet: Kombinerar maskinens exakta positioneringsförmåga med människans flexibla bedömningsförmåga. Operatörer kan använda taktil feedback och visuell bedömning för att uppnå positionering och montering som är mer exakt, flexibel och mer anpassningsbar till komplexa situationer än rena robotar.
Förbättra produktionseffektiviteten: Minskar fysiskt arbete och snabbar upp hanteringen, vilket förbättrar produktionslinjens totala effektivitet.
Säkerställ arbetssäkerheten: Minska avsevärt risken för arbetsrelaterade skador såsom stukningar, sträckningar och klämskador som kan orsakas av manuell hantering av tunga föremål.
Anpassning till komplexa arbetsstycken: Fackverksstrukturerade kraftmanipulatorer har unika fördelar för arbetsstycken med oregelbundna former, instabila tyngdpunkter eller som kräver manuell finjustering av vinklar.
Högt utrymmesutnyttjande: Vanligtvis installerad ovanför produktionslinjen, upptar den inte värdefull markyta.
Relativt flexibel investering: Jämfört med helautomatiserade robotsystem är dess initiala investering och programmeringskomplexitet vanligtvis lägre, och den har en högre avkastning på investeringen.
Publiceringstid: 9 juni 2025